Skogsren

• Klass: Däggdjur (Mammalia)
• Ordning: Partåiga hovdjur
• Familj: Hjortdjur (Cervidae)
• Släkte: Rangifer
• Art: Rangifer tarandus
• Underart: R. t. fennicus

Renen har den tjockaste pälsen av alla hjortdjur, och löper risk att bli överhettad om vädret blir för varmt.

Norden har förutom tamrenen två underarter av vildren: fjällren och skogsren. Skogsrenen är större och högbentare än tamrenen.

Storlek

Rentjuren (sarven) kan väga upp till 150 kg, vilket är nästan dubbelt så mycket som kon (vajan).

Livsmiljö

Skogsrenen lever i barrskogsbältet i flockar på vanligtvis 20–30 djur. Den vuxna sarvens horn fälls efter brunstperioden på senhösten. Vajan behåller dock sina horn fram till senvintern, och forskning
har visat att social status mellan honorna i flocken är beroende på hornens storlek. De individer som tappar sina horn relativt tidigt sjunker i rangordning gentemot de flockmedlemmar som fortfarande bär på sina horn.

Föda

Skogsrenen äter lav, örter, blad, skott, rötter, gräs och kvistar.

Livslängd

Skogsrenen kan bli 8–10 år i det vilda, omkring 20 år i djurpark.

Fortplantning

Sarvarna strider inbördes om vajorna, och vinnaren får betäcka alla brunstiga vajor. Dräktigheten varar i sju och en halv månader
och vajan föder en eller två kalvar.

Hotkategori

De sista vilda renarna i Sverige sköts under 1880-talet. De flockar som idag påträffas i fjällen eller i Norrlands skogsland utgörs av samernas tamrenar. Skogsrenen förekommer ännu vilt i finska Karelens skogar dit den spred sig från ryska sidan på 1950-talet. Det är just från denna population som våra djur här i Borås härstammar. Det fi nsk-ryska beståndet av skogsren är i långsam tillväxt, men svenska djurparker samarbetar ändå genom ett nordiskt avelsprogram för att upprätthålla en livskraftig och självförsörjande djurparkspopulation av skogsren.